fredag 29 oktober 2010

En dåre fri

Den slutna psykvården är i mångt och mycket just en sluten värld som få har inblick i. Jag lyssnade Anna Odells sommarprat och tyckte det var intressant att få höra hennes motiv. Ambitionen att rikta ljus mot en sluten institution tycker jag är bra eftersom de som berörs ofta kanske inte är så starka att de kan föra sin egen talan. Tyvärr blev ju inte detta riktigt resultatet i den infekterade debatt som drogs igång, ljuset kom att riktas åt andra håll.

Beate Grimsrud riktar i sin senaste roman En dåre fri inte bara ljuset utan hela strålkastarbelysningen mot denna värld. Beate Grimsrud är författare av skönlitteratur för vuxna och barn. Hon har skrivit dramatik och gjort film. Hennes bok Jag smyger förbi en yxa nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 1999. Uppföljaren Vad är det som finns i skogen barn handlar om ett syskonpar som söker sin försvunne bror i fjällvärlden. En mycket vacker bok som handlar om ensamhet och om att bli vuxen. I sin senaste roman En dåre fri, skriver Grimsrud med självbiografisk grund. Berättelsen handlar om Eli, som växer upp med sin stora familj, fyra syskon, mamma och pappa. Namnet Eli kan vara både ett manligt och ett kvinnligt namn, vilket också passar på Eli som inte känner sig hemma i sitt långa flickhår och söta utseende. En dag, när hon spelar en roll i en skolpjäs (nio-tioårsåldern) flyttar en av pjäsens rollfigurer i henne. Det är en pojke som heter Espen. Senare kommer rösterna att fyllas på av fler pojkar av olika karaktär och ålder. Man får följa Elis uppväxt, hennes kamp för att hitta rätt i världen och i sig själv. Hon testar alkohol, droger, Gud men inget funkar. Hon hamnar i psykvården, blir bältad och medicinerad halvdöd otaliga gånger. Parallellt med uppväxtskildringen får man följa Eli i vuxen ålder när hon går i kognitiv terapi för att försöka lära sig leva med rösterna, att lära sig kontrollera dem. Detta är en fantastisk berättelse skriven på ett flödande rikt språk och full av både humor och svärta som talar detaljerat om hur det är att leva i psykoser och vara osäker på sin könstillhörighet. Vem är egentligen normal? Vem bestämmer vad som är verkligt och inte? Detta är befriande läsning som väcker många viktiga frågor tycker jag.

/malin

torsdag 28 oktober 2010

Myllret är bara skenbart

I det rådande samhällsklimatet är det fulaste man kan göra att se någon som offer, menar debattören Kajsa Ekis Ekman. I sin bok Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan går hon till storms mot sexindustri, prostitution och surrogatmödraskap.
Att tabubelägga offret är enligt henne ett medel för att bibehålla och legitimera ojämlikheter mellan könen och mellan klasser. När ingen får vara offer så ses den som drabbas av övergrepp, olycka, sjukdom etc istället som svag. Allt ses som varandes upp till den enskilda individen som anses vara fri att välja. Detta legitimerar ett samhälle där de ekonomiskt starka gruppernas önskemål om sexuella tjänster, barnafödande mm ses som rättigheter.
Hon är emot en samhälleligt sanktionerad surrogatmödraverksamhet som hon menar bara kommer att användas som ett medel för att rättfärdiga exploateringen av fattiga kvinnors kroppar i tredje världen.
Enligt prostitutionsliberalerna så är det en slumpen som styr vem som blir prostituerad. Författaren visar otvetydigt att det i själva verket är ekonomiska och sociala förhållanden som styr detta.
Hennes argumentation är klar och målande.Hon skriver tex om stadsdelen Raval i Barcelona där de boende inbillar sig att de bor i en smältdegel. Där festar de alternativa människorna på krogarna och de afrikanska kvinnorna säljer sina kroppar på gatorna utanför. Det finns en knivskarp linje som skiljer dem åt. Aldrig någonsin byter de plats. De afrikanska kvinnorna går aldrig in på krogarna, och aldrig ställer sig heller kroggästerna på gatan och säljer sig själva. Visserligen rör de sig kring varandra hela tiden, men myllret är bara skenbart.
Låna boken i Gotlib.
/leif

onsdag 27 oktober 2010

Vampyrer och Halloweenfilm

Ja då är det den tiden på året när mörkret kryper sig på, liksom Halloween, Allhelgona och höstlov. På Gamlestadens bibliotek uppmärksammar vi detta genom att ha en Vampyrträff på måndagen 1 november kl 17.00. Förbered dig på en skräckmysig kväll där vi diskuterar böcker, film. myter, vampyrmode och mycket mer. Vem är egentligen den coolaste vampyren? Från 12 år.

På tisdagen 2 november har vi en spännande filmvisning i sann Halloweenanda. Från 8 år på Gamlestadens bibliotek kl. 13.00.

Anmälan till 031-365 30 80.


Välkomna!

tisdag 26 oktober 2010

Feministisk bokcirkel diskuterar Rädd att flyga

I går träffades den feministiska bokcirkeln för andra gången. Denna gång hade vi läst kultboken Rädd att flyga av Erica Jong. När vi planerade cirkeln hade vi ingen aning om att det boken skulle nyöversättas och att Jong skulle komma till Sverige i samband med bokmässan, men det blev väldigt passande. Jag tänker försöka återge lite av det vi diskuterade igår.

Rädd att flyga kom ut 1973 och är känd för uttrycket "det knapplösa knullet" och en frispråkig beskrivning av kvinnors sexualitet. Några i bokcirkeln läste den när den först kom ut. Det finns många berättelser om hur boken förändrat folks (kvinnors?) liv, vilket den dock inte gjort för någon i bokcirkeln. Det finns en bild av att Rädd att flyga bara handlar om sex. Men det gör den ju verkligen inte. Den tar upp historia och etnicitet och är samtidigt en psykologisk skildring av huvudpersonen. Hennes handlingar får en psykologisk förklaringsgrund och varför Isadora är som hon är förklaras med händelser i hennes liv. Samtidigt är sex en viktigt del av Isadora och av Rädd att flyga och boken handlar mycket om hennes uppgörelse med normer och sin egen sexualitet.

Bokcirkeldeltagarna gillade boken, men kanske inte huvudpersonen, och definitivt ingen av de andra karakärerna. Varför? Ja det diskuterade vi en hel del. Framförallt handlar det kanske om Isadoras distans och vad några benämnde som hennes egocentriska beteende. Språket är dessutom ganska rappt och känslolöst, vilket dock bidrar till humorn. Jong är väldigt duktig på att ge bilder och beskriva miljöer och framför allt karaktärer. Det är köttigt och skärskådande. Isadoras iaktagelser är hänsynslösa och närgångna. Vi diskuterade även om det direkta språket med mycket användande av orden knulla och fitta var ett sätt att avdramatisera dem eller ett sätt att chocka läsaren. Sen kan det också ha att göra med den svenska översättningen. Isadora tilltalas till exempel av en manlig karaktär med orden "din lilla fitta", vilket hon inte reagerar negativt över utan snarare blir charmad av. I Sverige är det ju enbart ett skällsord, medan det i det engelska språket (om det nu är pussy eller cunt som används?) kanske inte är lika laddat?

Vi kom också fram till att boken känns väldigt tidstypisk. De yngre deltagarna förmodade att bokens frigjordhet hade att göra med hippierörelsen och 70-talets sexuella revolution. Men hur den då kunde vara så banbrytande är ju frågan. Kanske var det en tid av sexuell frigjordhet i vissa kretsar, men inte i "finrummet". Att det kom en bok om kvinnlig sexualitet skriven av en kvinna, det kanske var det som var chockerande. Det är också intressant att fundera lite över vilka konsekvenser denna bok har fått för kvinnor, synen på kvinnors sexualitet och för dagens författare. Vi, dagens läsare, kunde trots allt reagera på det direkta tilltalet och insåg även att vi sällan läst böcker av samma kaliber när det kommer till framfusighet. Sen funderade vi på hur huvudkaraktären och bokens innehåll skulle ha uppfattats om det var en man som skrivit boken.
Boken diskuterar även heteronormen och dualismen mellan att knulla runt eller att leva i en parrelation, vilket alltså är Isadoras huvudbry genom hela boken. Hon vill ha tryggheten i en äkta man, samtidigt som hon längtar efter det knapplösa knullet och sexuell frihet. Isadoras tankar kring detta beskrivs väldigt väl (ibland kan det dock bli lite tjatigt): väljer hon det ena så blir det dåligt på ett sätt, väljer hon det andra så mister hon något annat. Varför kan hon inte få både och? Hon går på en myt om sexualiteten och om manlig sexualitet, att män alltid är redo och villiga. Samtidigt som hon försöker bryta sig fri så är hon väldigt styrd av männen i hennes liv, och av normer. Vad Isadora egentligen skulle behöva är att göra sig av med männen och finna trygghet i att vara själv, att försöka finna sig själv. Hur som helst känns huvudpersonen väldigt ensam, hon har en sådan distans till andra och ingen riktigt bra relation till någon.

Vi diskuterade även hur boken genomsyras av en psykologisk (freudiansk) tradition och ett ganska oreflekterat klassperspektiv, där huvudpersonen kan resa världen runt och har en våning i New York. Sen funderade vi på hur mycket som speglar författarens liv och vi hade ganska svårt att skilja huvudpersonen och författaren åt. Kanske har det att göra med "jag"-perspektivet och att författaren pryder omslaget i många utgåvor samt att huvudpersonen har vissa likheter med Jong.

Trots att boken känns väldigt tidstypisk så är den väldigt aktuell idag och väl värd att läsas. Jag är nyfiken på om någon därute upplever att Rädd att flyga har förändrat deras liv och på vilket sätt? Det skulle vara intressant att höra. Vi kom fram till att böcker som förändrar ens liv måste komma vid rätt tidpunkt i livet, när man är mottaglig, och att det ofta sker när man finner någon som sätter ord på och beskriver ens egna tankar för första gången.

/AnnaJ

Welcome to Tranquility

Seriemakarna Gail Simone (som bl a har skapat Wonder Woman) och Neil George (som har gjort Majestic) har tillsammans gjort serien Welcome to Tranquility. Han har gjort teckningarna och hon har skrivit texten.
Tranquility är en liten småstad någonstans i Kalifornien. En ovanlig stad för det är dit superhjältar flyttar när de vill dra sig tillbaka, och kanske bilda familj och klippa gräsmattor. Men det bor även en hel del pensionerade skurkar i staden.
När ett filmteam är där för att göra ett reportage sker ett mord som vänder upp och ned på det relativa lugnet. I den skenbara idyllen bor det en radda av unika och färgstarka karaktärer som har många hemligheter, och det pågår allehanda intriger.
Detta är den första boken i en serie och den är både komisk och välgjord. I denna del utvecklas de olika udda karaktärerna och vi får se att superhjältar är långtifrån perfekta.


/leif

måndag 25 oktober 2010

Ett inlägg i jämställdsdebatten



object width="400" height="300">

Anna J och Karin

torsdag 21 oktober 2010

Kysst av spriten

Alkoholen har en självklar plats i mångas liv. Men för ca tio procent av befolkningen blir spriten ett problem, och ungefär hälften av landets innevånare lever nära någon som är missbrukare. Anna Barve och Petra Dahlberg har tillsammans skrivit boken Kysst av spriten : berättelser om alkohol och relationer. Den bygger givetvis på den förnämnliga tv-serien med samma namn. I den berättade kända och okända svenskar osminkat om sitt alkoholmissbruk.
Nitton personer berättar öppenhjärtigt om sina livsöden och sin kamp mot spriten i boken. Flera av dem syntes inte i tv-programmet. Boken avrundas med en intervju med Paula Liljeberg, överläkare vid Maria Ungdomsmottagning i Stockholm.
Författarna vill med sin bok visa att det är många som lider av det här problemet, och att det aldrig är försent att förändra sin livssituation. De, liksom alla medverkande, är ense om att vi måste börja prata om de här problemen.

/leif

Brr.. Höstläsning

Vissa böcker tycker jag passar bättre att läsa när det är lite kallt och ruggigt ute. Teman som jag gillar då är övernaturligt, äventyr, lite spänning och böcker som utspelar sig i skolmiljö. Om dessa kan kombineras är det ju förstås perfekt. Mysiga böcker kan också fungera bra i sammanhanget. Vad är en mysig bok? Jo till exempel Den glömda trädgården, Neverwhere och självklart Harry Potter-serien! Ja Harry Potter har ju allt detta, den ultimata höst/vinter-läsningen.

Fler hösttips är valfri fantasy eller vampyrbok, Den hemliga historien, Fördjupade studier i katastroffysik, Ficktjuven, I vargars följe, Tjuvarnas stad... Att läsa om andras vedermödor, om kyla, vinter och elände när vinden viner ute och man själv sitter i ett varmt rum med en kopp te, ja det är som... som något som går väldigt bra ihop. En del kanske föredrar att läsa om sommar och sol när det är kallt men det är inte ett lika bra koncept enligt mig. Om boken utspelar sig under skoltid eller består av en strapats så är det desto bättre eftersom man själv ofta är mitt inne i arbetet eller skolterminen. Andra hösttips?
/AnnaJ

Barnvagnspromenader i Gamlestaden

Några av föräldrarna som går på bäbisöppet på Gamlestadens bibliotek har startat en grupp på facebook som heter barnvagnspromenader i Gamlestaden. Till den gruppen kan man ansluta sig om man har barn i barnvagnsåldern och vill göra promenader i sällskap med andra i Gamlestaden. Gruppen som inte går att hitta i facebook genom en sökning har en länk till sig på Gamlestadens biblioteks facebooksida.
Karin

onsdag 20 oktober 2010

Varför vi gör Youtubeklipp

Under de senaste veckorna har vi lagt upp youtubeklipp på bloggen. Vi har fått positiv kritik för detta men också en del frågor om varför. Man har sagt oss att det finns en risk att det är för internt, att det är bara biblioteksfolk som förstår att det är på skämt. Vi tror väl egentligen att avsikten med våra klipp går ganska bra fram, men vill ändå här förklara tankarna bakom klippen.

Vi vill skapa biblioteksdebatt. När bloggen startades så fanns en intention om att det skulle vara en blogg för biblioteksdebatt. Vår förhoppning är att dessa youtubeklipp skall väcka debatt så väl som vilka debattartiklar som helst. Kanske inte så att andra bibliotek svara med egna youtubeklipp (vilket hade varit kul!), men vi hoppas att våra inslag väcker tankar. Vi tror också att ett humorinslag lättare når till andra än bibliotekarier och bibliteksassistenter. Eftersom biblioteken är en skattefinansierad institution så tycker vi att det är en angelägenhet för alla och önskar väl i våra bibliotekariehjärtan att folkbiblioteksfrågan någon gång skulle bli en stor och angelägen fråga även i den politiska debatten.

Vi tror inte heller på det självklara biblioteket eller den självklara bibliotekarien, utan menar att det ingår i en proffesionell yrkesroll att hela tiden ifrågasätta och om möjlighet utveckla, annars finns det en risk för att folkbiblioteken inte längre får vara så självklara som de faktiskt är i dagens samhälle och i så fall kan vi vara hotade. Men vi tror inte heller på en utveckling utan ifrågsättande. Vi menar också att om man skall kunna utveckla biblioteket för framtiden är det viktigt att kunna svara på frågor om hur och varför man gör saker i dag.

Det finns en fara med våra inslag har man påpekat för oss, att inte folk skall förstå att vi skämtar. Den risken tar vi gladeligen för vi tror att även om man inte förstår direkt så fattar man efter ett tag .Vi ser det också som bibliotekens och kulturens uppgift att stå för något annat än omedelbar behovstillfredställelse och lättfattade budskap. Det finns en speciell kvalité i sådant som tar ett tag att fatta och detta måste vi våga stå upp för. En fara finns naturligtvis att en del individer verkligen inte förstår vår ironi någonsin, trots att inläggen är taggade som humor. Men det finns också en vits med att vi har folkbibliotek som vågar vara farliga på annat sätt än genom att låna ut deckare. Fast det där var lite elakt sagt då det finns många exempel på sådant som uppfattas som farlig litteratur på våra folkbiblitotek och det skall vi vara stolta över.

Vad menar vi med farligt i det här sammanhang? Sådant som ruskar om och sätter de egna värderingarna eller den egna tiden i en skrattspegel.

Vi har tid med detta eftersom hela klippet tar högst en halvtimme att sammanställa. Vi pratar utan manus om saker som vi diskuterar dagligen och resten sköter liksom sig självt.

Karin och Anna J

Veckans fråga

I veckans fråga ställer vi oss undrande över vilka barn- och ungdomsböcker som har haft betydelse för er läsare. Det beror förstås på vilken ålder vi pratar om och var ni kommer ifrån. En barnbok som jag älskade och ville höra ofta var Raska på, Alfons Åberg. Jag kände nog igen mig i Alfons som "ska bara..." En bok som jag inte identifierade mig så mycket med men som gjorde starkt intryck är Älska mig. Om en ung tjej som flyttar mellan olika familjehem och vill inte annat än att bli älskad. En hemsk historia som jag har för mig gick som film sen också. För att få några fler alternativ att rösta på frågade jag kollegerna här i Kortedala vilka böcker som haft betydelse för dom. Kanske har ni samma favoriter, rösta i spalten i så fall. Eller lämna egna förslag!
/Anna

tisdag 19 oktober 2010

Ingen kan sitta som en grönsnabbvinge av Staffan Börjesson

Bakom denna intrigerande titel döljer sig en liten pärla till bok. Åtminstone om man vill ha en stunds intressanta iakttagelser och funderingar över naturen, livet, litteraturen och musiken, och sänker sina förväntningar på explosioner, massmord och action. Fast boken börjar visserligen med lite vardags-action, när författaren försöker ta sig in till en inhägnad betesmark på jakt efter prydlig pärlemorfjäril i sitt inventeringsarbete av Skånes dagfjärilar.
”Det finns ögonblick när man saknar barndomens glesa, slappa och rostiga taggtrådsstängsel. Nutidens är ofta välskötta. De är höga, flertrådiga och hårt spända.”
En väldigt konkret reflektion som samtidigt har ett metaforiskt djup. Det greppet är något som genomsyrar boken.

Med avstamp i väldigt konkreta naturnära skildringar av sitt arbete med att kartlägga fjärilar skriver Staffan Börjesson om skönhetsbegreppet hos Chet Baker, Platon och Thomas av Aquino, om fjärilen i musikhistoria, och kanske framför allt om Vladimir Nabokovs liv och fjärilsintresse som genomsyrade hans stora romanproduktion. För många är han ju mest, och kanske endast, känd för Lolita. Men han skrev oerhört mycket mer, även poesi och dramatik. Och inkomsterna från sitt författarskap använde han för att bekosta sina fjärilsstudier, som var hans stora passion. Mycket i hans romaner anspelar på fjärilar och efter hans död har fjärilsforskarna börjat erkänna hans vetenskapliga bidrag, bland annat en metod för artbestämning, och flera nyupptäckta arter har fått namn från hans romaner.

Man får också en inblick i en fjärilsforskares eller ”lepidopterologs” syssla och den misstänksamhet de ofta möts med, speciellt om de har håv med sig, om de nu inte helt enkelt betraktats som rubbade.
”Om jag enbart medför kikare passerar jag sannolikt som fågelskådare, vilket inte är lika underligt som fjärilsskådare, om nu någon överhuvudtaget har hört talas om en sådan. Med en håv i utrustningen blir jag troligen föremål för mer än en blick och därför försöker jag ha den diskret instucken under armen när en bil passerar.”

Och hur var det nu med grönsnabbvingen? Jo, den är unik bland svenska fjärilar med sina gnistrande helgröna vingundersidor, medan ovansidan är entonigt mörkbrun. Och vänligt nog sitter den ofta med hopslagna vingar och visar upp sina vackra undersidor under sitt karakteristiska snabbvingesittande.

/Per




P.S. Kunde inte undgå att lägga märke till en notis i Metro 14 oktober: ”Med hjälp av öl och honung hittades nattfjärilsarten strecktecknat backfly i Skåne. Arten troddes vara utdöd sedan 20 år. TT”
Tänka sig.

Självkänsla - enkelt eller helt komplicerat?

Hur hantera låg självkänsla? Detta är ett problem som väl drabbar var och varannan människa, i synnerhet tonårsmänniskan. Jag har just läst två böcker på detta tema, dels Isabella ”Blondinbella” Löwengrips Egoboost: Blondinbellas överlevnadsguide för unga tjejer och Johanna Thydells Ursäkta att man vill bli lite älskad.


Blondinbellas bok överraskade mig faktiskt åt det positiva hållet, full av fördomar som jag är mot böcker med flashiga författarporträtt på framsidan. Hon skriver om omänskliga krav på framförallt tjejer, om ätstörningar och komplex. Boken är självutlämnande. Jag tror säkert att denna läsning kan gå hem hos många tonåringar. Här ges många tips och råd. Man förstår att hon är en driven person. Kruxet är, som jag ser det, att lösningarna som ges är snabba lösningar som ger enkla svar på svåra frågor, i samma stil som ges i många veckotidningar och tv-program. Snabba lösningar för dåligt självförtroende är en lysande affär och Löwengrip har näsa för ekonomi helt klart.


I läsning på temat lågt självförtroende föredrar jag personligen skönlitteratur, och i synnerhet skönlitteratur i klass med Johanna Thydells suveräna Ursäkta att man vill bli lite älskad. Den handlar om Nora, som kallar sig en alldeles vanlig tjej, och hennes liv. Hon är vän med klassens populäraste tjej, strålglansen smittar men den ger också endel bekymmer. Men det framgår ju tydligt att Nora är en tjej med underbar fantasi och hög tankeverksamhet – man får följa hennes tankebanor som virvlar hit och dit. Låg självkänsla, ja, men det är bara en liten del i en fantastisk berättelse om komplicerade relationer, kärlek – ja, så komplicerat som livet kan vara. Thydell skriver med ett direkt tilltal och ett språk som är fantastiskt. Årets bok, läs och njut!

/malin

The poison tree av Erin Kelly

Det är sommaren 1997 i London, Spice Girls toppar listorna och Lady Di har precis dött. Begåvade Karen har spenderat sina fyra år på college med ett gäng preppy flickor och snarare levt ett lugnt tantliv liv än det vilda collegelivet. När hennes pojkvän gör slut inser hon att hon nog aldrig var så hemskt intresserad av honom ändå och kanske kompisarna inte var så mycket till kompisar? Så träffas hon Biba, bohemiska, fantastiska, roliga Biba. Biba bor tillsammans med sin bror Rex i ett stort hus och festar och knarkar och dricker. Några föräldrar finns inte i sikte. Karen dras in i denna värld och inser att hon gått miste om något under sina collegeår och detta är sommaren då hon ska ta igen det. Hon flyttar in med Biba och Rex, hänförd av Biba och syskonens hemlighetsfulla bakgrund. Var är deras föräldrar, hur kan de bo i ett så gigantiskt hus och vad har de för konstigt förhållande egentligen? Vi får genast veta att sommaren kommer att sluta i en tragedi, och boken utspelar sig även parallellt tio år fram i tiden.

Jag älskar verkligen historier som utspelar sig i en collegemiljö (gärna i Storbritannien) och gärna i små slutna sällskap. Som t.ex. Den hemliga historien, Fördjupade studier i katastroffysik eller I en klass för sig (jag är säker på att jag glömt någon väldigt viktig nu). The posion tree är Erin Kellys debutroman och en bra sådan. Språket är tätt, spänningen ligger tät och historien snärjer en snabbt. Det är någonting med sådana här skildringar av outsidern som finner ett sammanhang och som utspelar sig i litterära skolmiljöer där överklassens fasad krackelerar. Jag blir kanske avundsjuk. Jag vill befinna mig inuti historien, vara en del av den (sen om det är Hogwarts eller Harvard spelar inte så stor roll). The posion tree är inget undantag. Dock vet jag inte om jag hänförs av Biba lika mycket som Karen och det parallella tidsspåret tio år framåt griper mig inte lika mycket. Visst tillför det mycket till spänningen men jag vet inte om det är den spänningen jag är ute efter. Jag längtar i dessa avsnitt bara tillbaka till sommaren 1997. Deckarspåret hade jag kunnat vara utan, för det är beskrivningen av de inbördes relationerna och beskrivningen av karaktärernas sommar som är det mest fascinerande. Men visst, ett spänningsmoment gör ju inte direkt boken mindre slukarvänlig.

Kelly är skicklig på att bygga upp personerna före och efter sommarens tragiska slut, så att läsaren verkligen får en bild av hur personerna förändrats över tid. Konsekvenser och livsavgörande beslut känns både ödesdigra och förståeliga. Detta är en bra debut och jag ser fram mot att se mer av Erin Kelly. Låna den här.

/AnnaJ

måndag 18 oktober 2010

Årets Augustprisnomineringar

Årets svenska skönlitterära bok:
Spill. En damroman av Sigrid Combüchen
Ränderna av Magnus Florin
Livdikt av Johan Jönson
Darling River av Sara Stridsberg
Kioskvridning 140 grader - En wästern av Peter Törnqvist
Ingersonetterna av Magnus William-Olsson

Årets svenska fackbok:
Vargen - den jagade jägaren av Henrik Ekman
Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman
Mask - litteraturen som gömställe av Kristoffer Leandoer
Cocaina. En bok om dom som gör det av Magnus Linton
Maria Eleonora. Drottningen som sa nej av Moa Matthis
Resa i Sharialand. Ett reportage om kvinnors liv i Saudiarabien av Tina Thunander

Årets svenska barn- och ungdomsbok:
Syltmackor och oturslivet av Anna Ehring
Jag finns av Maja-Maria Henriksson
Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld
Jag tycker inte om vatten av Eva Lindström
Det händer nu av Sofia Nordin
Tänk om... av Lena Sjöberg

Spännande detta.. Tror inte jag läst en enda av dessa men flera står på min mentala "att läsa-lista": Den röda grevinnan, Spill. En damroman, Maria Eleonora. Drottningen som sa nej och Darling River av Sara Stridsberg..

/AnnaJ

Biblioteksdebatt; biblioteksplanens möjligheter



Karin och Anna J

Det assyrisk/syrianska undret


En liten folkspillra från Mellanöstern kom till Sverige och startade en folkrörelse som har revolutionerat svensk fotboll på ett par årtionden. Syrianska från Södertälje har nu ena benet i allsvenskan och deras tvillingklubb Assyriska var där för några år sedan. Robert Erickson har skrivit boken Det assyrisk-syrianska fotbollsundret. Folkgruppen har för närvarande ytterligare tjugotvå klubbar i det svenska seriesystemet.
Fotbollen är en viktig del för bekräftelsen och upprättelsen av det assyrisk/syrianska folket. I boken berättas bakrunden till att de flydde från sina hemländer. Vad de har blivit utsatta för, samt varför de kom just till Sverige. Vi får också veta varför de är delade i två olika läger, och vad det är för skillnad på grupperna.

/leif

torsdag 14 oktober 2010

Kvinnor som tänker för mycket

Ibland känner vi att håller på att dränkas i en tsunami av problem, tankar och känslor. Det är lätt att fastna i en destruktiv spiral av ältande som i ett accelererande tempo suger musten ur både känsloliv och livskraft, och får oss att falla nedåt, nedåt, nedåt.
Psykologen Susan Nole-Hoeksma har skrivit självhjälpsboken Kvinnor som tänker för mycket: om destruktiva tankemönster och hur du tar dig ur dem.
I inledningen går hon igenom vad hypertänkande är, och hon tar upp olika orsaker till dess uppkomst. Bokens titel kommer sig säkert av det faktum att kvinnor, pga sociala, ekonomiska och psykologiska faktorer, löper dubbelt så stor risk att drabbas av denna epedemi som män gör.
Bokens andra del behandlar olika strategier för att frigöra sig ur hypertänkandets förlamande grepp. Hur vi kan få nya perspektiv och hur vi kan undvika att hamna i samma fällor i framtiden.
Författaren utvecklar sedan i bokens sista del hur vi kan använda dessa strategier när det gäller nära relationer, familj, arbete, och om man har råkat ut för traumatiska händelser som tex övergrepp, eller att förlora en anhörig.
Den här boken innehåller inga revolutionerande idéer men däremot en verktygslåda för att arbeta med sig själv och sitt eget välbefinnande.

/leif

Vilka skönlitterära genrer läser du oftast?

Ja det är en ganska klurig fråga. Vad kallar man alla de där böckerna som man läser men som kanske inte faller under någon särskild kategori/genre? Som till exempel Utrensning och Den hemliga historien? Och vad man oftast läser kanske inte är vad man helst läser... Ja nu är vi väldigt nyfikna på vilka skönlitterära genrer ni läser? Rösta i undersökningen här intill.

/AnnaJ

onsdag 13 oktober 2010

Substituthundar


Linzi Glass och Kate DiCamillo, två författare vars utgivning jag brukar följa med glädje, har nu utkommit med varsin ny bok. I båda böckerna innehas huvudrollen av en ensam tjej med hund. I DiCamillos Tack vare Winn-Dixie möter vi en tjej som flyttar med sin pappa till en ny stad. Hon känner sig väldigt ensam i livet, hennes mamma är död, och hon är vilsen och utan vänner. När hon en dag ska gå till affären stöter hon på en vild och smutsig hund som håller på att riva inredningen i butiken. För att rädda hunden från att bli behandlad illa säger hon att det är hennes hund och att den heter Winn-Dixie (vilket för övrigt på namnet på butikskedjan). Med Winn-Dixies hjälp, hunden som kan skratta, får hon successivt fler och fler vänner i den nya staden.

Även i Linzi Glass bok, Älskade Danny, möter vi en ensam tjej. Hon bor i LA och går i en flashig skola för kändisbarn och har två föräldrar som aldrig är hemma. Hon önskar sig sällskap och får det i form av hunden Danny. Men en dag springer Danny bort och jakten på honom blir en resa mot ett annat liv.

I båda dessa böcker får hunden fungera som substitut för frånvarande vuxna. I DiCamillos bok är berättelsen inte lika smörig som hos Linzi Glass. Glass är själv engagerad i hemlösa hundar, vilket är gott men texten blir lite överlastad och pekpinneaktig. Hos DiCamillo finns en magi och berättarglädje som känns igen från hennes tidigare verk. Båda böckerna är bra och kommer gå hem hos många unga bokslukare. Men vill du bara läsa en av dem – ta DiCamillos.
/malin

Tidigare utgivet av Linzi Glass:
Sprickor och honungslim (2007)
Rubinröd (2009)

Tidigare utgivet av Kate DiCamillo:
Sagan om Despereaux : som är berättelsen om en mus, en prinsessa, litet soppa samt en trådrulle (2008)
Trollkarlens elefant (2009)
Edward Tulanes fantastiska resa (2008)

lördag 9 oktober 2010

40 piskrapp för ett par byxor

Den sudanesiske journalisten och människorättskämpen Lubna Ahmad Al-Hussein greps sommaren 2009 i Khartoum av sedlighetspolisen för att hon var iklädd byxor. Nära femtitusen kvinnor grips årligen av dessa poliser i Sudan, och de döms till 40 piskrapp, böter eller fängelse. Lubna vägrade att ta sitt spöstraff och bestämde sig istället för att göra uppror. Hon skrev boken 40 piskrapp för ett par byxor.
Vi får inte bara läsa om gripandet och vad som följde därefter utan också om hennes uppväxt i en välbärgad familj. Som sjuåring blev hon könsstympad och en av hennes bästa vänner dog i sviterna av övergreppet. Vidare får vi följa hur hon studerade vid Universitetet och där kämpade mot det islamistiska förtrycket, och hur censuren försökte tysta henne när hon arbetade som journalist.
Nu befinner hon sig i exil. Efter en utlandsresa nekades hon inresa i sitt eget land.
Det här är en rappt skriven och engagerande berättelse. Hennes nästa bok är tänkt att handla om kvinnors rättigheter ur ett islamiskt perspektiv.


/leif

fredag 8 oktober 2010

Det förflutna är bara en annan form av närvaro

1971 publicerades boken Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee av Dee Brown. I den fick Hollywoods (och skolböckernas) historieskrivning av erövringen av Vilda Västern ge vika för de erövrades perspektiv. Folkmord, förtryck, svek och förföljelse återberättas av offren, och ger oss en skrämmande insikt om hur de själva upplevde det. Den väcker frågan om vilka det egentligen var som var vildarna?
Boken fokuserar på perioden 1860– 1890 som var den period, då övergreppen, brutaliteten och massakrerna nådde sin kulmen. Författaren dammsög åtskilliga arkiv vid förarbetet till verket och han hittade mycket material som bortglömda förhandlingsprotokoll och fotografier. Hela tiden försökte indianerna sluta fred med angriparna, men de blev lurade gång på gång.
Det här mästerverket, som har sålt i mer än fem miljoner exemplar, kom att bli en väckarklocka bland Amerikas ursprungsbefolkning och ledde till en politisk medvetenhet och kamp bland dem på sjuttiotalet. Indianernas tragiska historia blev också känd bland den vita befolkningen.
New York Public Library utsåg den här boken till en av nittonhundratalets betydelsefullaste böcker. Det är en ohygglig, hjärtskärande läsning om ett kallblodigt utrotande av ett folk. Samtidigt är den alldeles fantastisk då den innehåller storartade porträtt av enskilda indianer. De modigaste och ädlaste amerikaner som någonsin har levt.

Låna boken i Gotlib.

torsdag 7 oktober 2010

Grattis Vargas Llosa!











Inte illa att vinna Nobelpriset i litteratur! Grattis säger vi även om han inte ens var en kandidat i vår omröstning. Oates vann äran där och det är inte illa det heller. Nu gäller det att skynda till biblioteket och låna en bok av pristagarna; Oates och Llosa.
/Anna

Trist sidospår


Nobelpriset i litteratur kommer inte att gå till Stephenie Meyer, det kan jag säga med ganska stor säkerhet. Vampyrgenren är inte så het i Svenska Akademien gissar jag. Men kanske har jag helt fel och vi får oss världens överraskning klockan ett i dag. Hur som helst är Meyers senaste verk - Bree Tanners andra liv - inte något mästerverk. Här får man följa en bifigur i berättelsen, en av de nyfödda vampyrerna som attackerar Bella och co i Ljudet av ditt hjärta. Storyn känns just som ett sidospår som inte platsade i huvudböckerna. Man får följa de blodtörstiga nyfödingarna i deras jakt efter mat och en intrig rullas upp där Bree snart förstår att klanledaren inte är att lita på. Rekommenderas inte. Någon som läst och tycker annorlunda - säg till!

/malin

onsdag 6 oktober 2010

Visa & Poesi 14 oktober på Gamlestadens bibliotek



Torsdag 14 oktober kl. 19.00 är det Visa & Poesi på Gamlestadens bibliotek.
På scen:
Mattias Kihl - nytaggad estradpoet
Edla Aurora - folkpunkvisor på elgitarr och nyckelharpa
Knivjohan, Henkepoet och Sitar-Erik - dubbelpoesi till sitar-komp.
Därefter Öppen Scen
Fri entré
Fika till självkostnadspris

Visa & Poesi- ett samarbete mellan Gamlestadens bibliotek och ABF Göteborg


/Per

Ett inlägg i biblioteksdebatten: tips från erfaren barnbibliotekarie



Karin och Anna J

tisdag 5 oktober 2010

Nobelpriset i litteratur?

OK då var det snart dags igen, på torsdag kl. 13 tillkännages vinnaren av Nobelpriset i litteratur 2010. Jag lägger min röst på Haruki Murakami och Joyce Carol Oates... men ganska troligt är väl att det blir någon relativt okänd för den breda massan? Vem tror ni vinner och Vem borde få det? Här kommer vi att lyssna spänt kl. 13 på torsdag, det är ett som är säkert! (vi har ju en intern gissningslek här på jobbet, vad man vinner om man gissar rätt är dock lite oklart..)

/AnnaJ


Lägg en röst i undersökningen till höger!

måndag 4 oktober 2010

Kanelbullens dag

Vilket boktips kan passa bättre på Kanelbullens dag än Kalle Bagare får en idé? Det är en bok om en bagar någonstans i Sverige som får en ide att göra något med den väldoftande kryddan kanel... Författare är Kaeth Gardestedt som tog initiativet 1999 till att göra 4 oktober till Kanelbullens dag. Grattis alla kanelbullar!
/Anna

Lyssna på Utrensning på P1

OK, nu har det kommit många inlägg om Sofi Oksanen och Utrensning från mig. Ett sista då: jag vill bara göra er uppmärksamma på att man kan lyssna på Utrensning på P1 i Radioföljetången kl. 11.35 idag. Uppläsare är Gunilla Nyroos och den sänds i 30 delar. Idag sänds alltså första delen och den sänds även ikväll kl. 19.35. Missa inte!

/AnnaJ

söndag 3 oktober 2010

Sociala medier

Nya kommunikationsformer håller på att förändra såväl samhället som privatlivet. En bok som behandlar detta är Sociala medier – en halv sekund från ord till handling av Paul Ronge. Trettio personer svarar på frågor och delar med sig av sina erfarenheter av att använda bloggar, Twitter och Facebook. Bland de medverkande märks bla den rutinerade bloggaren Sofia Mirjansdotter – Mymlan, och Isabella Löwengrip – Blondinbella. Den senare verkar vara en målmedveten tjej som vet hur nätet fungerar.


Politik 2.0 : konsten att använda sociala medier är en handbok av Brit Stakston. I den första delen beskriver hon 2.0 begreppet. Hon visar på den utveckling och maktförskjutning som har skett på webben. Främst fokuserar hon på förhållningssättet till dem man kommunicerar med. Politikerna kan inte använda nätet som en megafon, menar hon. Det är främst ett forum för samtal, och deras viktigaste uppgift där är att svara på frågor. Kapitlen i bokens andra och tredje del är författade av tjugotalet sociala medieexperter och politiker som skriver om problem och möjligheter med sociala medier.




Konsten att vara otrogen på Facebook är titeln till trots ingen handbok utan en relationsroman av Gunilla Bergensten. Den 35-åriga Tove flyttar med sin man från Göteborg till Varberg. Men flytten blir ingen nystart utan de glider istället isär. Med Facebook håller hon kontakt med gamla vänner och arbetskamrater. Där letar hon också reda på ett gammalt ex som hon inte riktigt har kunnat glömma.



/leif

fredag 1 oktober 2010

Skulle jag dö under andra himlar




Torsdag 7 oktober



kl.19.00



Johannes Anyuru på Kortedala bibliotek



Kortedala bibliotek i samarbete med ABF Göteborg


Johannes Anyuru är aktuell med sin nya bok, romanen Skulle jag dö under andra himlar. Anyuru har tidigare givit ut poesisamlingarna Det är bara gudarna som är nya (2003), Omega (2005) och Städerna inuti Hall (2009). I hans dikter finner man ofta litterära referenser som är invävda i en realistisk flödande poesi. I Det är bara gudarna som är nya är utgångspunkten Illiaden, här är ett utdrag.


Fightdikt ur Det är bara gudarna som är nya

Nattbussen bärgar staden,
flyger in till sidan och stannar.
Den är ett ord: vrakdel, den är
en skalbagge som släpar sin skugga,
kastad över hela vintergatan,
bakom sig.
Men ingen kliver av
och ingen kliver på
(trottoaren, mur,
i vanlig ordning
slungad tio tusen mil bort).
Dödar dom varandra där ute?
viskarchauffören, blundar hårt
och vrider åter den stora ratten
bort. Insektsartat, oåterkalleligt
bort.


Tänkvärt i dessa dagar. Perspektivet på bussen tål att tänkas på.

Vill du ha en glimt av Anyuru i förskott, se Babel.

Eller lyssna till hans program i P1s sommar.
/malin